två jobbiga "smärtor" i benen:

ett: när man har växtverk och det känns som att benen typ SKRIKER. för att det liksom gör så ont men det ändå inte gör hysTEriskt ont. utan att det mest är jobbigt typ. ah. fruktansvärt jobbigt äre. och det blir extra jobbigt eftersom man har växtverk när man är typ 6-12 (man kanske har innan också men det har jag inge minne av, har lite minnesluckor från den tiden liksom, heh, kul) och då är man ju allmänt jobbig liksom, och tycker extra mycket synd om sig själv om man har ont någonstans.

två: när man är trött i benen efter en hel dag med mycket stående och gående typ. lite som växtverk, eller typ nästan exakt likadant ioförsig. fruktansvärt jobbigt också.
fast det är nästan jobbigare när man är tvungen att gå, SAMTIDIGT som man lider av detta. då mår man verkligen psykiskt dåligt. möjligtvis i lite mildare drag än när man typ är döende, men ni fattar.

två "ytliga" jobbiga smärtor i benen:

ett: när man har skurit sig med rakhyveln, (av misstag alltså, inte för att man är självmordsbenägen och försöker ta sitt liv genom att skala benen) det gör så CP ont! hur litet man än skär sig så sticker det som fan när man sen måste hälla vatten på såret. usch. jobbig grej.

två: när man skrapar sig på benen genom att klumpigt ramla på asfalten, med hjälp av en cykel eller bara lyckas göra det endå. fast det händer inte så mycket nuförtiden. mest för några år sedan liksom. eller egentligen var dom såren lite "coola" heh, fast om man fick grus i dom gjorde det så jäkla ont. men när det läkt och var en sårskorpa istället så varom lite respekt ändå.

jagvet att jag precis använde "ändå" &  "endå" i samma, nej inte mening, men i samma stycke. och anledningen är helt enkelt för att jag hatar ordet och aldrig vet hur jag ska stava det.