oj jag orkar nästan inte andas. saker är så bra. jag är så glad liksom. jag kan inte låta bli att verkligen känna in mitt goda humör till fullo, även fast jag vet att, känner jag mig själv rätt så kommer jag snart vara sur, hysterisk, ledsen eller nåt annat igen. men jag orkar verkligen inte bry mig. allting känns så rätt. trots att 9m aldrig kommer vara en klass igen tror jag faktiskt att jag verkligen kommer träffa alla mer eller mindre väldigt ofta. det kommer faktiskt funka liksom. och trots att jag e livrädd för att min "iq" inte ska räcka till på kungsholmen, så tror jag verkligen att det inte är så farligt som jag inbillar mig. jag tror faktiskt att min klass kommer vara sjukt bra och att alla kommer va på ungefär samma nivå (förutom några brainjacks). och jag tror verkligen att alla kommer trivas i sina klasser och på sina skolor, oavsett om det finns nackdelar som skaver. vi alla kommer liksom make it work, vare sig det är lätt eller svårt. gymnasiet kommer nästan kanske faktiskt bli lika underbart som högstadiet. (och då menar jag kanske inte riktigt plugget heheh). men ni fattar. fan. det kommer nog bli tre jäkla bra år vi har framför oss. det är iallafall vad jag hoppas på.